Omgiven av skog bor Micke med sin fru, dotter, en hund och hästar i Idala, i Kungsbacka kommun. Utöver livet i rinken uppskattar han också naturen med sitt ingivande lugn och ro.
Efter ett år i styrelsen kände Micke att han ville mer – inte för att förändra allt, utan för att stärka det som redan finns.
– Jag vill bidra till glädjen, gemenskapen och känslan av att vinna tillsammans – här och nu. Att skapa klubbkänsla där både spelare, ledare och föräldrar känner att de är en del av något större, säger han.
En förändring i hockeyklimatet
Han berättar att han har sett förändringar i hockeyklimatet jämfört med när han själv spelade – från elittänk till stenhård målfokusering, ibland på bekostnad av glädjen.
– Jag vill vara med och balansera det. Vi ska ha mål, men också komma ihåg varför vi började spela från början: för att det är roligt, säger han och förklarar vidare:
– Tänk dig – du åker runt på knivar, jagar en liten svart puck med en smal pinne, allt i 110 knyck medan någon gör allt för att ta den ifrån dig. Det är världens roligaste, svåraste och tuffaste sport. Fler borde få prova på den.
När vi frågade Micke om vad han ser för utmaningar med den här rollen så säger han att han inte är så förtjust i ordet “utmaning”, han tycker det ibland skymmer de verkliga problemen.
– Men om jag ska komma på någon utmaning så ska det väl vara att jag saknar lokal förankring i Varberg och har inte obegränsat med tid. Jag har heller inte full insikt i ungdomshockeyn – ännu. Men det löser man med nyfikenhet, dialog och ödmjukhet. Och vi har en klubb fylld av engagemang – det är en styrka.
“Jag lyssnar, jag är prestigelös och jag tror på människor”
Ett konkret problem han nämner är bristen på samsyn – hur vi ser på träning, utveckling och vad som faktiskt är bäst för våra barn och ungdomar.
– Vi måste prata mer med varandra. Möten, utbildning, att se varandra i ögonen. Det är där vi kan göra skillnad.
Med 42 års hockeyerfarenhet i bagaget har Micke mycket att bidra med.
– Jag har lärt mig mycket under åren, men jag är också ny i klubben. Kanske är det min styrka – att jag kan vara lite naiv, men väldigt öppen. Jag lyssnar, jag är prestigelös och jag tror på människor.
Och kanske är det just kombinationen av ödmjukhet, vilja att lära nytt och ett brinnande hjärta för hockeyn som gör Micke till precis den ordförande klubben behöver just nu.
